Sambo med delad ekonomi?

Ett av de bästa sätten att minska sina kostnader med ungefär hälften är att bli sambo. Det är galet hur mycket billigare allting blir.  Men med delat boende kommer delat ansvar och tillslut handlar det om pengar. Gissningsvis har den som läser denna blog något intresse i ekonomi och pengar så jag kanske talar för de redan upplysta men tänkte att jag kunde dela med mig av hur vi delar upp ekonomin här hemma. 

Dink tiden

Dual income, no kids. Bosatt i hyresrätt som inte var altför dyr. Här märkte man direkt att det ger mycket på utgifterna att flytta ihop. Kostnader såsom hyra, el och bredband halverades. Under denna period så delade vi 60/40 på hyran och fasta kostnader. Jag som tjänar mer än min sambo betalde 60% medans hon betalade 40% av de fasta kostnaderna. Nettolönerna låg uppdelat ganska precis 60/40 så det passade bra. Vi har ett gemensamt avräkningskonto där vi varje månad för över pengar till och där alla gemensamma avgifter dras ifrån. Maten delade vi lika på. Den som handlade betalade alternativt så när vi storhandlade gemensamt så betalade vi varannan gång.

Med barn och hus

Vi flyttade till hus ganska precis efter att vår dotter föddes. Inget jag rekommenderar för någon. Men ibland blir det inte som man planerat utan det blir som det blir. Min sambo gick hemma första tiden och därav minskade hennes lön rejält. 60/40 fungerade inte och eftersom inkomsten varierade ganska mycket beroende på hur många föräldradagar som togs ut så vi införde ett nytt system som vi kör med ännu. 

Det kräver att man vet hur mycket ens månadskostnader är. Till en början gjorde vi en överslagsräkning att vi borde kosta 16 000 kr men efter några månader så såg vi att det borde ökas till 20 000 kr för att har lite andrum de månader kostnaderna blir större. 

Numera har vi även ett gemensamt kreditkort dvs ett kort per person som är kopplat till samma  kredit. All form av mat och övriga gemensamma utgifter handlas med detta kort. Så länge man inte överspenderar och betalar räkningen i tid så fungerar det bra. 

Hur gör vi då? 

Varje månad summerar vi ihop alla inkomster för att veta hur mycket vi fått in totalt. Om hen1 fått in 8237 kr och hen2 21860 kr så får vi en total inkomst för månaden på 30097 kr. Av den totala inkomsten är hen1s lön 27.37% och hen2s lön 72.63%. Då totalt 20 000 kr ska in till avräkningskontot varje månad så kommer hen 1 att betala 27.4% av 20 000 kr dvs (0,274 * 20 000)=5474 kr och hen2 ska sätta in 14 526 kr.

Namn	Lön	Andel	Att betala
hen1	8237	27.37%	5474
hen2	21860	72.63%	14526
Total	30097	100.00%	20000

Fördelen med denna metod är att oberoende av hur mycket man tjänar så betalar man lika mycket av kostnaden procentuellt sett. I fallet ovan så kommer båda två att lägga 66.45% av disponibel inkomst  till avräkningskontot.

Då vi har allting på autogiro/e-faktura så går det rätt snabbt att varje månad göra utgifterna. Summera ihop lönen, fyll i kalkylbladet för att sedan föra över till avräkningskontot. Får man upp rutinen handlar det om man fem minuter.

En annan fördel med detta system är att man direkt får veta hur mycket av sin lön som finns kvar efter fasta kostnader. Måste säga att jag är mycket imponerad över de som har en sparkvot över 60%. Det har aldrig hänt att vi har en avgiftskvot som är under 50%. Vi har lite att arbeta på där. Alternativt sluta vara föräldraledig och börja få in lite mera pengar!